Det har gått fyra veckor på sommarlovet, helt sjukt hur snabbt tiden går. Men det kanske inte är speciellt konstigt med tanke på hur mycket jag har hunnit med. Två resor, midsommar firande, tid med släkt och vänner och många gymtimmar! Nu under ledigheten så har jag fått tid att göra saker som jag faktiskt gillar att göra, jag har börjat måla, ligga och läsa i solen varje dag, och framförallt tänka. Innan lovet så tänkte jag på mina träningsframgångar som "jag kan lyfta mycket tyngre", "jag har gått upp 10kg, men min fettprocent är densamma", "jag har äntligen fått en rumpa, wooho!", osv. Men nu har jag sett att det är så mycket mer, inte bara min fysiska hälsa som har utvecklats, utan även min psykiska. För ungefär ett år sen så var jag nog i bottnen från hälsosynpunkt.

Jag hade precis blivit Raw food vegan, en diet där man inte äter någonting som kommer från djur (inte ens honung!) och inte heller tillagar sin mat i över 42 grader. Detta är en diet som jag tror fungerar jättebra för vissa människor, t.ex. de med diabetes, men för en 15 årig tjej som redan är osäker på sin kropp så är det inte en speciellt bra idé. Jag gick "bara" ner ett kilo, vilket är konstigt för det såg ut som mycket, mycket mer. När jag två månader senare åkte jag iväg till ett konfirmationsläger i Åhus en månad, jag tyckte ju att jag åt hur mycket som helst när jag kom dit då jag började äta mer "normal", vegetarisk mat. Men många av mina vänner där som jag kom väldigt nära sa från stund till stund till mig att jag var väldigt smal och inte åt speciellt mycket. Vid jul så började jag träna ordentligt och åt även mycket mer, jag mådde fantastiskt faktiskt, men någonstans där inne så var det den där idealkroppen jag ville åt och en så bra fysisk hälsa som möjligt, vilket jag uppnådde! Men i våras så skrev jag ett inlägg om ortorexi insåg att jag kände igen mig i mycket av det jag skrev.

Jag gick samma kväll ut med en kompis och såg en film och köpte med mig ett kilo choklad, det var nog det största steget ur hälsosynpunkt som jag har gjort det senaste året. Sen dess så har jag inte alls tänkt på att äta "rätt", utan att äta det som jag känner att jag mår bra av, för det allra mesta så betyder det sallad med bönor, men då och då så är en bit pizza tusen gånger bättre än den mest hälsosamma, vitaminfyllda antioxidant salladen som finns.

 

Jag är definitivt inte lika smal som jag var då, jag har ju  trots allt gått upp tio kilo, och satsar på att gå upp fem till, men jag är mycket mer nöjd med hur jag är idag än vad jag var då. Det kännns som en helt ny värld av möjligheter har öppnats för mig där jag inte behöver tänka på mat och träning hela tiden, utan istället kan gå ut och äta med mina vänner och baka kakor att ha till filmkvällarna, och lägga mer tid på saker som gör mig glad istället.

 

Detta inlägget var egentligen bara menat att bli en liten snabb påminnelse till er som läser bloggen för att få tips om hur ni får en tonad kropp, men det blev ett ganska långt inlägg märker jag nu, haha! Men glöm inte att det är väldigt lätt att komma in på fel spår när man ändrar livsstil, så ta det försiktigt!