Löprundan var nog det jobbigaste jag har varit med om på länge, man märker verkligen skillnad på att springa snabbare och framför allt att springa på sand! Fram mot slutet så kände jag hur det inte fanns någon energi kvar i kroppen, men istället för att gå sista biten så spurtade jag. Jag fick kännslan av att min kropp var helt död, men ändå så lydde benen hjärnan och sprang som bara den! När jag kom till tomten så hade jag säkert en puls på tusen och mina ben kändes som spaghetti. Jag gick in i duschen dom en zombie och tog en riktigt kall dusch, som är ovanligt för mig som i vanliga fall gillar när vattnet riktigt ångas. Nu blir det eurovision medan jag pustar ut i alla fall.